Hans Bergström är fortfarande en av Sveriges viktigare debattörer, trots att han nu varit lite offside i ett antal år. I en kolumn i DN skriver han idag om drivkrafter, individuella och på organisationsnivån. Han frågar sig om sjuksköterskan i ett företagsdrivet sjukhus är mer angelägen om sina patienter än sjuksköterskan i ett landstingsdrivet sjukhus. Han kommer förstås fram till att det inte är rimligt att tro det. Individer har alla värderingar, har alla drivkrafter, har alla lust och olust. De skiljer sig inte nämnvärt för att människan finns i olika system.
Istället handlar de intressanta skillnaderna om styrsystemen och handlingslogikerna. Dvs det är på organisationsnivå man kan se intressanta skillnader. Detta är en viktig poäng, där jag håller med Bergström fullt ut. Och sen argumenterar Bergström, som den marknads-liberal han är, för att företaget som organiseringsform är bättre än den offentliga. Nåväl, det är väl ok. Den debatten får fortsätta.
Men det jag funderar på är den vanliga uppdelningen som ligger till grund för Bergströms artikel. Dvs uppdelningen där samhället har två sidor; en offentlig och en privat. Sen är det slut, det finns inget mer!
Hur ska man förstå det här? Inte handlar det väl om att Bergström inte förstår att det finns mer än företag och offentligt?
Om man fortsätter den poäng som Bergström gör, dvs att det är i styrsystemen och i handlingslogiken på organisationsnivå som de intressanta skillnaderna finns, inte hos individerna, och så lägger man till en sfär i samhället, var hamnar man då? Den tredje sfär jag pratar om är förstås idéburna organisationer.
Eller är det så att Bergström menar att det inte finns någon skillnad i handlingslogik eller styrsystem mellan så att säga vanliga privata och vinstutdelande företag å den ena sidan och idéburna organisationer som inte delar ut vinst å den andra?
Stefan Stern menar uppenbarligen att det finns skillnader eftersom han i sin artikel i SVD häromveckan skrev att "dessa non-profit utförare" inte har drivkrafter att möta en växande efterfrågan, som förklaring till att denna form av samhällsservice inte är större än vad den är i Sverige. Stern ser uppenbarligen en skillnad i handlingslogik och styrsystem mellan sas vanliga företag och "non-profit", men inte en skillnad som är positiv för idéburna organisationer. Nu är ju Stern, precis som för övrigt Mikaela Valtersson, anställd på ett större privat bolag som har intressen av att inte förlora marknadsandelar till varken det offentliga eller till non-profitaktörer. Man får väl bedöma dem därefter i den här debatten.
Tillbaka till Bergström. Det skulle vara intressant att höra om han anser att det inte finns några väsentliga skillnader på organisationsnivå mellan vanligt näringsliv och "non-profit" eller som vi själva hellre säger idéburna organisationer.
Jag menar att det gör det generellt. Men som vanligt, tittar man på ett enskilt företag eller en enskild idéburen organisation är det, som forskarna brukar säga, en empirisk fråga. Dvs man får bedöma varje fall för sig. Men om man tar 1000 vanliga företag och 1000 idéburna organisationer och jämför dem på några intressanta punkter, så kommer man att hitta ett antal intressanta skillnader.
Samhället är större än staten och marknaden.
Mvh
Ludvig Sandberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar